Malin Andersson, processledare på SISU Riksidrottsförbundet har gått två moduler av tre på programmet.

Programmet ger ny kunskap utifrån ideell sektors utmaningar, men också möjligheter att utveckla det individuella ledarskapet. Det är så uppenbart att verksamheterna i ideell sektor har så olika drivkrafter som driver verksamheten framåt. Därför är det viktigt att i den här typen av utvecklingsprogram göra innehållet till sitt eget. Att transformera den generella kunskapen som ges, till det som är viktigt just för mig och i min organisation. En föreläsning som gjorde särskilt intryck på mig var Göran Carstedt. Hans erfarenheter av att få de engagerade i verksamheten att förstå kärnan, organisationens idé. Där finns en stor utvecklingspotential, och det var skönt att höra honom vittna om de framsteg han har gjort i näringslivet, genom att hela tiden skapa utrymme för reflektioner kring vad vi är och varför.

Metoden ”reflekterande team” har varit en av utbildningens största behållningar. Där ges man möjlighet att dels själv få hjälp med något dilemma men allra mest ger det möjlighet att få reflektera över andras dilemman. Metoden gav mig möjlighet att fundera över mig själv, nästan som i tredje person, och att få höra andra reflektera över mitt dilemma utan att jag själv deltog, satte saker och ting i ett annat ljus.

För att få ut bästa effekten av ett sådant här program ska man vara sugen på att göra egna tankejobb. Att förvänta sig konkreta verktyg att kopiera är inte rätt.  Man måste vara villig att göra det till sitt eget och det är precis så det ska vara. Jag ser fram emot tredje modulen om förändringsarbete och föreläsningen med Professor P O Berg och jag kommer att rekommendera programmet till andra.

Alla deltagare i programmet erbjuds att göra en FARAX som är ett feedbackinstrument. I dagarna kommer alla deltagare att få en individuell återkoppling i drygt en timme. Syftet är att få syn på sitt eget ledarskap både ur ett överordnande, medarbetare och underställdas perspektiv. Det ger möjlighet att utvecklas utifrån organisationens behov.

Farax var en klok rådgivare i strategi- och ledarskapsfrågor åt kungen av Sparta omkring 300 f.kr. Han har fått ge sitt namn till Farax rapporten.

Farax rapporten kartlägger faktiskt och önskvärt ledarskap och effektivitet ur ett 360 graders perspektiv på både individ- och organisationsnivå.

Grundtanken är att ledarskapet utvecklas utifrån verksamhetens krav samt chefens vilja och förmåga. Ledarskapet utvecklas i dialog med omgivningen i en process.

Chefen äger sin Farax rapport och är bärare av sitt resultat.

Metoden leder till ökad självinsikt genom tydligare krav och förväntningar på den egna ledarrollen. Detta skapar förutsättningar för ökad handlingsförmåga i den egna organisationen. I sin tur leder detta till att säkerställa att förändringsprocesser underlättas.

Faraxmetoden baseras på vetenskapligt dokumenterade modeller och mätskalor avseende chef och ledarskap som används i ledarskapsprocesser.

Syftet med den första modulen var att få ökad förståelse för de specifika utmaningarna som den idéburna organisationen står inför i en omvärld som befinner sig i ständig förändring. Kärt barn har som bekant många namn men det Ledarinstitutet avser med en omvärld i ständig förändring är ett samhälle som i kölvattnet på en revolutionerande teknikutveckling och globalisering främjat organisationer som lyckats behålla sin inneboende dynamik. Det vill säga organisationens förmåga att verka i ständig rörelse vilket kräver ett ständigt lärande. Men lika viktig som den övergripande kontexten lika avgörande är att vi lyckas förmedla vår människosyn. En syn på människan som en idé- och viljestyrd, utvecklande och ständigt lärande aktör.

Att forma en effektiv organisation som skapar resultat utan att göra avkall på idén innebär för många organisationer, bland annat att gå från att förändra strukturen från regelstyrning till målstyrning och det är långt mer än en processkarta. Målstyrning förutsätter att medarbetarna kan samverka sinsemellan och skapa handlingsplaner tillsammans. En kollektiv målformulering fordrar såväl förändringsvilja som ideologisk enighet kring vad uppdraget innebär och dess bakomliggande motiv. Och naturligtvis även en samsyn kring vilka medel som bör användas för att uppnå målen. Ett förändringsarbete där samsyn kring det övergripande syftet, formulerade mål och valda medel saknas, riskerar att leda till ytterligare fragmentering. Medarbetarnas väljer bort samarbete för att undvika konflikter. Var och en arbetar med sin fråga och träffas endast för att rapportera. Aldrig för att samverka kring varandras arbetsområden och resultat. Några kanske väljer att inte träffas alls. Och vad händer då med resultatet? I en regelstyrd organisation ligger fokus för styrning på form och produktion. Arbetet görs inom det egna reviret, efter eget huvud och inte helt sällan oreflekterat. Var och en sköter sitt. Att formulera gemensamma mål i en sådan organisation är svårt. Kopplingen mellan de formulerade målen och arbetssättet blir ofta oklart. Utvärderingar och feedbackprocesser upplevs ointressanta, eftersom arbetet organiseras efter givna regler och/eller traditioner.

Forskning kan visa att när en organisation förändras från regelstyrd till målstyrt leder det ofta till att det målstyrda idealet läggs ovanpå en regelstyrd verklighet, vilken kan skapa förvirring, otydlighet och en organisation som styrs av sociala spelregler istället för funktionella. (Bolman & Deal, Nya perspektiv på organisation och ledarskap, 2001)

Modul två kommer att fokusera på hur resultat kan mätas i idéburen verksamhet. Hur ledaren på bästa sätt kan leda genom feedbackprocessser. Samtliga deltagare får även göra en egen FARAX. Det vill säga ett 360 graders feedbacksundersökning. Det finns forskning som visar att det som medarbetare efterfrågar mest är mer återkoppling på sin prestation. Genom feedbackprocesser har ledaren möjlighet att öppna upp för diskussioner i sin grupp om vilka kompetenser som finns och hur de används på bästa sätt.

Deltagarna får en dag tillsammans med Agneta Gustafson, forskare inom extern redovisning inom ideella organisationer på Örebro universitet. Dessutom får de möjlighet att utveckla sitt eget ledarskap genom feedback från sin organisation. Övning och teori kring styrning och feedback samt gruppövningar som exempelvis reflekterande team. Dagarna leds av Otto Granberg, fil dr i pedagogik. Det handlar om att få tillgång till kunskap som ger förutsättningar att göra skillnad!